Om bra känslor
När en låt spelar på radion eller i bakgrunden som passar den situation en befinner sig i så pass bra att det är som en fet smäll i ansiktet, fast på ett bra sätt. Den där känslan som infinner sig då och det känns som att en är på rätt kurs i livet, att det finns en mening med allt. Ungefär som film musik så förhöjer det stämningen och betydelsen av scenen i ens liv.
När en har bokat en flygbiljett som bara ligger och väntar på att bli använd och det finns något oförutsägbart spännande, ett äventyr att se framemot och som lyser upp i vardagen.
Att vara så jävla kär att bara tanken på honom får mig att ifrågasätta hela min verklighet. Lyckoruset som genomsyrar hela min kropp och att vandra omkring med ett fånigt leende på läpparna hela dagen.
-Dimmiga dagar och regn. För att det på någotvis är enklare att känna sig lycklig då än på de dagar då solen skiner. Typ som att humöret uppfattas som färgladare och ljusare än det gråmulna vädret och alltså tolkar hjärnan det som en lyckokänsla.
-När han viskar något fint i mitt öra. Då känns det som om han viskar det direkt via mitt hjärta.
-Att alltid ha en resväska framme, ståendes i ett hörn (oftast lite halvpackad). För att ha känslan av frihet och äventyr tillgänglig.
-Att dansa och ha musiken på högsta volymen (helst någon fånig, men bra, 80/90-tals pop) när en gör något tråkigt, som att städa. Fast det blir inte så mycket städat.
-När en kommer in i ett flow i skrivandet och tangentbordet smattrar och det finns en direktlänk via tanken och bokstäverna.
-Att gallopera i full fart i skogen med sin häst, höstiga nyanser av brunt och orange som svishar förbi en och allt som finns är nuet.
-Känslan av att börja läsa en ny bok, som att kliva in i en ny värld.
xx,
Manda